Kvarnplatsens historia går förmodligen ända ner i medeltid då de första bönderna slog sig ner i Överklinten. De tidigast bevarade kartorna från 1700-talet visar att det fanns flera skvaltkvarnar vid ån vid denna tidpunkt.

​

Kvarndriften i Överklinten är av gammalt datum. Under 1800-talet fanns tre s.k. ”skvaltkvarnar” i Kvarnforsen. (En ”skvaltkvarn” är en ålderdomlig vattenkvarn). Där fick bönderna sig tilldelade ett visst antal dygn för malning. Dessa bestämdes utifrån ”skattetalet” som var lika med hemmanets storlek. År 1900 bildades Överklintens Kvarn AB med byns bönder som andelsägare. De köpte två av kvarnarna och rev dem.

Istället byggdes en modernare kvarn med turbindrift och större kapacitet. Kvarnen har brunnit tre gånger men alla gångerna byggts upp igen på samma plats. Den sista gången, år 1929, kunde man i Västerbottens-Kuriren läsa att det var Herrar S Sundin och R Lindgren som till en kostnad av 4.077:71 kr uppförde den nya kvarnen.

​

Denna kvarn, som var försedd med fem turbiner, gick 1970 över i privat ägo men var alltjämt i bruk fram till mitten av 70-talet. Därefter började ett långsamt förfall. Till slut var det bara en tidsfråga innan kvarnen skulle rasa ihop och för evigt försvinna. Alla fönster var sönderslagna, taket på väg att ge vika och nedre delen av en långvägg var intryckt av jordmassor som kommit på glid. Dessutom var kvarnen en populär men farlig lekplats!

​

Inför det förestående hotet att vårfloden skulle rasera kvarnen föddes idén att restaurera den. Alltsedan den första bebyggelsen etablerades under sen medeltid har det med största säkerhet funnits skvaltor vid Kvarnforsen. Kvarnen är därför i mycket en karaktärsbyggnad och ett monument över 600 år av odlarmöda, väl värd att bevara! Tanken blev att bygga om den till ett pensionat/hotell och att låta kvarnen bli navet kring fisketurismen i regionen. Ett fiskeparadis där Rickleån utgör den centrala livsnerven.

​

För ändamålet bildades 1999 Överklintens Kvarnförening. Sakta men säkert har kvarnen rest sig ur dyn. Renoveringen har varit ett mastodontprojekt som skett genom ideella insatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.